Pershyttans kulturreservat
Pershyttan utanför Nora är ett sevärt och unikt minnesmärke från Bergslagens storhetstid, en välbevarad bergsmansby där människor brutit malm och tillverkat järn från 1300-talet fram till modern tid.
Det var bäcken som bestämde var hyttan skulle byggas. Troligen har hyttan hela tiden legat på samma ställe vid Smygarebäcken. I Pershyttan finns sommartid en restaurang i tågvagnarna och det anordnas aktiviteter för barn.
I Pershyttan kan du som besökare fortfarande se och förstå sambandet mellan naturtillgångar – malm, skog, rinnande vatten – och framställning av järn i hyttan. Ingen annan bergsmansby är så välbevarad. Här finns hytta, hyttby, gruvområde med gruvor, industrilämningar, transportsystem, vattensystem, enskilda byggnader och miljöer. Alla dessa delar berättar tillsammans med det omgivande landskapet om hur hytt- och gruvdrift påverkat landskapet från medeltiden fram till mitten av 1900-talet. Här kan du följa delar av det svenska bergsbrukets utveckling men också människors livsvillkor i en gruv- och hyttby. I december 2004 beslutade Länsstyrelsen att göra ett kulturreservat av Gamla Pershyttans bergsmansby. Det är Örebro läns första kulturreservat.
Gruvorna
Gruvorna i Pershyttan tillhör de äldsta i Bergslagen. Gruvorna i Pershyttan bär spår av olika brytningstekniker från skilda århundraden. Under medeltiden utvecklades masugnstekniken. Det var då som brytningen av bergmalm satte igång. Från början var det bergsmännen själva och deras hushåll som svarade för brytningen. Metoden man då använde kallades tillmakning. Det innebar att man hettade upp berget med hjälp av stora eldar. När berget sedan svalnade sprack det.
Bebyggelsen
Byn växte upp runt hyttan och nedströms längs bäcken. Närmast hyttan bodde bergsmännen. Deras herrgårdslika gårdar från 1700- och 1800-talen skvallrar om rikedom och status. Gruvarbetarna och kolarna bodde i små torp i byns ytterkanter. Längre ner vid bäcken växte 1800- och 1900-talsbebyggelsen fram. Bebyggelsen i Pershyttan visar hur byn har utvecklats från en bergsmansby till ett ”bolagssamhälle” och slutligen till ett samhälle där man bor i privatägda småhus och arbetar någon annanstans.
Vattnets betydelse
Väldiga vattenhjul snurrade och drev blåsbälgar i hyttan och stånggångar, som pumpade gruvhålen torra från grundvatten. Kvarn och såg fick också sin kraft från bäcken. Vattenflödet tämjdes och reglerades med hjälp av dammar och kanaler. På 1900-talet leddes vatten i en tub till ett kraftverk som alstrade elektricitet.
klart.se
